Ensam men stark

När man känner att alla bara sviker, person efter person. Du står där helt själv, tyngden på dina axlar är större än aldrig förr. Det spelar ingen roll vad du säger, det ekar bara i ditt huvud och ingen annan hör eller förstår. Det är då man får försöka hitta sin inre styrka. Ensam men stark. Just nu känner jag mig bara så otroligt less, vet inte riktigt vart jag ska ta vägen, men samtidigt vet jag att jag inte är ensam. Jag har så många fina människor runt om mig, världens bästa vänner, underbar släkt som verkligen stöttar mig till max, men trots det så känner jag mig så ensam. Så ensam i mina beslut, i hur jag mår. Men jag försöker hitta styrkan, försöker finna glädjen, och det finns vissa små saker som faktiskt gör mig lycklig. Gick till exempel in och kollade min närvaro på skola24 nyss, jag har så mycket mer närvaro än vad lärare, mina föräldrar och vissa klasskompisar tror, det gjorde mig verkligen glad att se att jag faktiskt vart här så pass många dagar som jag faktiskt har. Jag har världens finaste pojkvän, jag har världens bästa Sebastian som jag är med flera gånger i veckan. Ja, jag har så mycket att vara glad för, och det tänker jag ta vara på nu. Här och nu. 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: